I tisdags var det åter igen en vardagsmatch och denna gången var det på IFK Ystads mycket trevliga hemma-arena. Namnet på anläggningen har tyvärr ramlat bort, men någonting säger mig att det är ungefär Sandskogens Idrottsplats. Om inte så föreslår jag att man döper om den till det...

IFK Ystad - Östra Torp 0-3

Jag kommer ihåg förra årets möte med Ystad och det var det absolut värsta väderförhållande jag varit med om. Det blåste kopiöst mycket och det regnade precis hela tiden. Blåsten i kombination med regnet betydde att det kändes som att regnet kom horisontellt utifrån havet som ligger bara ett stenkast från planen.

Detta året var det andra förutsättningar och när matchen drog igång sken solen som aldrig förr och det var fruktansvärt varmt. SKÖNT

Spelet var väl lite sådär i första halvlek. En hel del uppspel från Jysse från sin högerbacksplats. Han startade mycket bra och vi som satt på bänken skojade lite om att det var ett par snäpp bättre än ute i Hammenhög där man skulle kunna tro att det var första gången han spelade fotboll.

Vi äter oss in i matchen och inte en endaste gång känns det speciellt oroligt trots att det målmässigt är jämnt! Det sista som händer i första halvlek är att Marklund står rätt placerad och drar till med ett rungande (läs strumprullare) vänsterskott på en förlupen boll. 0-1 och det var ett så kallat psykologiskt mål!!

I andra halvlek blir det fortsatt bättre och bättre. Vi kommer fria med målvakten ett antal gånger, men den där sista skärpan och killerinstinkten vill inte infinna sig. Något för tränartrojkan att ta till sig och arbeta med kanske? Till slut tvingas Ystad trycka upp mer folk i banan i ett försök att jämna ut matchen och som så många gånger förr utnyttjas det av motståndarlaget. Extra kul att det är två mittfältare som tar löpen som det görs mål på i andra halvlek. Kaj och Mini gör vars ett bra mål och tillsammans med Marklunds i första halvlek så har vi alltså 3 mittfältsmål. Bra inför fortsättningen!!

För egen del kan jag berätta att det blev ett inhopp på dryga kvarten och det gick ett sus genom publiken när jag joggade in och ställde mig som forward. Det blev 2-3 minuter på topp innan jag fick order om att byta plats med Marklund. När ska tränare lära sig att jag egentligen är en striker av yppersta klass?? Det spelas ett VM i Sydafrika och hade Sverige varit med kan jag mycket väl tänka mig att Hamrén hade haft mig med i truppen som anfallare.

--------------------------------------------------------------

Stora Kalkugnen: 

Matchens behållning förutom atmosfären i det fina vädret var baltens skott på uppvärmningen som sabbade matchklockan... Vissa av siffrorna på det digitala uret försvann helt enkelt och de kom inte tillbaka förrän en bit in i matchen. Nu kan inte detta ge honom ett så ärofyllt pris som en stor kalkugn så istället får Oliver priset. Han gör det mesta bra även om man skulle vilja se honom ute i löparspåret mellan matcher och träningar så att flåset höjdes ett par snäpp.

Även om han missar mycket i matchen mot Ystad så tycker jag nog att han var den som höjde sig mest över mängden med mängder av chanser och "nästanchanser". I ärlighetens namn var det ingen som var riktigt bra!!

Lilla kalkugnen:

Åhus styr backlinjen föredömligt. Match efter match gör han ett bra jobb. När vi håller nollan så är det naturligtvis oftast backlinjen man hyllar, men det är lika mycket målvaktens och mittfältets förtjänst. Anfallets inblandning i vårt försvarsspel är oftast inte helt 100 så de får inte vara med i min hyllning till försvarsjobbet. Därför ger jag lilla kalkugnen till alla spelare utom anfallarna!!

Veckans sågning:

Regeln om att endast 1 person får stå upp i det tekniska området vid avbytarbåset är knepig. Jag kan förstå att domarna inte vill ha en hel bunke människor som står där och galer, men visst är regeln mycket märklig?? Vi har en huvudtränare och en assisterande tränare som båda oftast vill stå upp. De skymmer sikten som fan för oss som sitter så jag välkomnar domarens iver att följa regelboken. Som avbytare är det naturligtvis omöjligt att värma upp inom ett så litet avgränsat område och därför är man tillåten att komma och gå hur man vill. Kan inte tränarna göra samma sak? Om man nu måste stå upp under match så är det väl bara till att ställa sig en bit utanför området? Där får man nog stå upp hur mycket man vill, för inte har jag i alla fall värmt upp sittandes....

Alla blir vinnare om mitt förslag går igenom. Avbytarna kan se matchen, Domarna har inget att klaga på och tränarna kan stå upp 90 minuter.

Sen finns det kanske någon regel om att tränarna inte får gå utanför, men jag har aldrig hört en domare i divison 5 säga till en tränare att gå tillbaka och ställa sig i det tekniska området om han nu fått för sig att till exempel gå och prata med avbytarna som värmer upp... TÅL ATT TÄNKAS PÅ

Östra Torp - Skivarp 1-2

Efter att ha suttit på bänken i 90 minuter mot Hammenhög borta i Hillbilly-Land så var man väl inte på bästa humör. Den efterföljande matchen mot Skivarp skulle dessutom spelas på en torsdag i ojämn vecka. Ojämna veckor jobbar jag till 22.50 så den matchen gick man miste om... Inte bra, inte bra alls

Att sen Östra Torp förlorade matchen, fick två man utvisade och ytterligare två man avstängda pga 3 gula fick man alltså bara höra om i efterhand.

För egen del betydde det att det fanns förhoppningar om att åter få vara en stund på planen i den mycket viktiga bortamatchen mot Simrishamn.

IFK Simrishamn - Östra Torp 1-4

Det snackades om att vi hade ett reservbetonat lag, men faktum är att vi har så pass många duktiga spelare i truppen att det ska mer till än ynka 4 spelare borta för att det ska vara någon fara. Dessutom tror jag att vi behöver gå runt på många spelare för att det inte ska bli sura miner och sänkt självförtroende i truppen. Är man säker på sin plats i startelvan har det genom egen erfarenhet visat sig att 100% av kapaciteten är omöjlig att uppnå.

Jag fick förtroendet från start och det blev en roll på innermittfältet. Andra spelare som fick hoppa in i startelvan  var Viktor, Jysse och Revesz. Samtliga 3 ställde upp i försvarslinjen. 

Första minuterna kommer vi lite snett in i det och det är Simrishamn som med sina bollar över framförallt Revesz hotar oss lite. Inte blir det bättre av att en Simrishamnspelare blir framspelad av Revesz, men som tur är reder vi upp den situationen. Ju längre matchen lider desto bättre känns det och jag känner ingen som helst oro för att vi ska tappa poäng.

Robin M och Oliver gör 0-1 respektive 0-2 och där är matchen i stort sett över även om Simrishamn gör en fantastisk framspelning till en framrusande blivande målskytt. 1-2 i paus

I andra halvlek har vi full koll på vad som sker och vi gör även 1-3 genom Anders Nilsson och sen 1-4 genom Viktor som nickar in en hörna.

Klasskillnad var namnet och 1-4 är minst sagt fullt rättvist.

Ett jävla jobb låg bakom en mycket bra laginsats. Alla jobbade för varandra

Personligen är jag mer än nöjd med min egen insats. Ett jobb med inriktning på försvarsspelet på mittfältet passar mig som handen i handsken. Visserligen har Simrishamn en enorm plan med stora ytor att täcka av, men alla skötte sig utmärkt

Lilla kalkugnen:

Dagens kalkugn av modell mindre går till mig själv. Jag är kanske inte bästa personen att bedömma hur det såg ut för egen del på planen med tanke på att mina ögon inte ser så stor del av min avlånga kropp, men det kändes som att jag var bra i alla fall.

Stora kalkugnen:

Första pris i "man of the match -tävlingen" går till Martin Jönsson. Egentligen är jag emot att dela ut detta prestigefyllda pris till någon som inte bryr sig om defensiven lika mycket som offensiven, men ibland får man lyfta på hatten för framspelningarna som kommer från hans vänsterfot. Gång på gång levererar han assist och den karaktäristiska pendeln som förekommer varje perfekt inlägg borde spelas in och spelas upp för ungdomar världen över.

-----------------------------------------

Östra Torp - Sövestad 6-0

Det sista som hände på torsdagsträningen var att vi hade vår sedvanliga samling på klubben där vi fick truppen presenterad för oss. 17 spelare uttagna och eftersom vi bara fick vara 16 betydde det att 1 spelare skulle bort. Anledningen till att ta ut 17 brukar vara att man har någon som är halvskadad och därför inte är 100% säker på att kunna spela. Förhoppningsvis var det fallet även i lördags.

Lördag morgon gick jag in och tittade på truppen på vår fina hemsida. 17 man uppsatta varav 1 målvakt 6 backar 7 mittfältare och 3 anfallare. Naturligtvis var det så att det var på mittfältet vi skulle banta bort en gubbe, det kunde man ju räkna ut ganska lätt. Något jag inte förstår är att man väljer att meddela 17:e gubben på plats ute i Smyge i anslutning till samlingen. Ett samtal på fredagskvällen eller lördagsmorgonen hade kanske varit ett bättre alternativ??

Nu är det lätt för mig att var bitter när det var jag som fick sitta bredvid (visserligen fint väder att titta på fotboll) men visst kunde det hela skötts smidigare

Jag biter ihop och kör vidare.

Match mellan toppen och den absoluta botten. Det var ingen rolig match och det påminde lite grann om en loj söndagsträning inomhus annandag jul...

På förhand var det naturligtvis så att vi visste om att Sövestad hade en förkrossande negativ målskillnad och 0 inspelade poäng... kanske därför vi fick se en orgie i missade avslut. Tar man för lätt på det så kommer det aldrig att vara helt 100.

Sövestad fick dessutom en spelare utvisad tidigt i matchen och jag tror nästan det hade varit bättre för oss om domaren hade valt att ge honom det gula.

Höjdpunkten i matchen var att vår målvakt Anders Ohlsson (som egentligen heter Olsson men som för att vara fin lagt till ett h) gjorde mål. En lång utspark som studsade över våra anfallare och deras försvarare. Målvakten skulle plocka upp bollen men lyckas med konststycket att missa bollen så att den går mellan benen på honom och rullar in i mål. Största jublet på Smygehamns IP för året utbröt.

Motståndarmålvakten hade inte en jättebra dag och senare skulle han få axeln knäad ur led av en framstormande Bassi. Förhoppningsvis var det inte så allvarligt med honom, men volymen på hans skrik påminde om pentaraggarnas bilar.

Bassi förresten.... Vem fan har lärt honom att ta ett avslut? Han påminner om Transatlanterna i ishockey. Ser han att det finns en lucka att avsluta på skjuter han allt vad hans fågelben orkar. Allt som oftast hamnar bollen utanför målets ramar. Dimper bollen ner i närheten av bassi ska det dras på volley i värsta brassestil. Lugna ner dig grabben och ta ett par tillslag till. Kanske skulle prova att slå en enkel bredsida förbi målvakten eller möjligtvis prova att springa runt honom och utnyttja din snabbhet? Visserligen provade Bassi att runda målvakten 1 gång, men det var då han krockade med honom och knäade axeln ur led. Bollen studsade som i ett flipperspel och det var bara för fågelben att rulla in bollen i tomt mål. Så många skapade chanser och så många sträckta vrister har sällan skådats. Nog om Bassi!!

3 poäng och en del plusmål på kontot var det viktigaste i den här matchen. Svårt att tagga till, men vi gör ändå vårt jobb även om det hade kunnat vara bättre.

Lilla kalkugnen: Kaj Nurmi som var avstängd senast är en av få som verkligen gör jobbet. Han löper och sliter. Det ger honom det finaste priset för dagen. Att hans frisyr i kombination med solskenet gjorde att han riskerar en svedd hjässa drar ej ner betyget!!

Stora kalkugnen: För första gången i år fick publiken ställa sig upp och jubla. Naturligtvis är det Anders Ohlssons mål från eget straffområde jag pratar om.

Bra tryck i dojan kombinerat med en hjulbent motståndarmålvakt resulterade i vad som antagligen kommer att vara det mest minnesvärda målet 2010

-------------------------------------------------

Eftersom jag inte uppdaterat på länge så blev det en mycket lång blogg denna gång. Hoppas ni inte slutade läsa halvvägs!!

Festina Lente